Vet inte vart den kom ifrån, men den drabbade mig hårt igår!
Påskäggsgodissjukan!
Trots ett otroligt STORT motstånd och NOLL sötsug, stack handen in sig i påskägget, tog tag om en godisbit och snabbt som rackarn stoppades biten i handen. Det gick så snabbt! Jag hann inte ens reagera. Men så klickade något igång i huvudet och handen fick order om att fortsätta att jobba på samma sätt. Gissa om den gjorde!!! I blixtens hastighet tömdes hela ägget på 10 minuter.
Sen mådde jag illa!!
Vad tog det åt mig?
Har inte ätit socker på så länge och var ju inte ens sugen på de där e-nr färgade, äckliga små påskäggen. Hade inte ens någon kamp med mig själv om jag skulle ta en eller inte! Hade jag varit sugen och frågat mig själv så skulle jag ha fått äta, just för påskens skull! Men frågan dök inte ens upp utan jag betedde mig så istället.
Idag har jag kännt mig bakfull! En känsla jag avskyr och undviker! Men idag så var det sockrets straff till mig!
Jag tog det! Det och en ganska så kass reumatisk kropp!
Ingen medicinering utan några timmars trädgårdsarbete istället!
Men nu känner jag att det räcker inte!
Ska jag ta en runda i skogen?
Orkar kroppen?
Så, det funderar jag på just nu!
Vad funderar du på?
Och har du någongång drabbats på liknande sätt?
Vet precis vad du pratar om, drabbades själv av samma "grej" och det man känner och gör efteråt är aldrig något att vara stolt över, jag vara BARA tvungen att träna hårt och kände att jag mådde så illa att jag inte kunde förmå mig att äta ens det som jag borde äta, typ vanlig mat!! Så jag känner igen mig mycket i ditt "tänk" / sköt om dig och många påskkramar
SvaraRadera/Åsa (www.sabine075.wordpress.com)