lördag 31 maj 2014

Jobba jobba och så lite rosé

Jag har sagt det förr och jag säger det igen...
Ge mig några examinationsuppgifter och jag går igång...på allting annat!!
Så... Vi har fullt upp här hemma... Eller... Jag har fullt upp här hemma!!!
Har inte hunnit med vare sig projektarbete eller annat för detta;

Nya tapeter och nymålade väggar till Bråk-Åke:

Bakat bullar...


Gjort en laddning rabarbersaft


Visat vart skåpet ska stå...


Pekat med stora handen var "nya" soffan ska stå...


Hämtat ny altandörr och armeringsjärn till ofärdiga projekt...


Jobbat mitt sista officiella arbetspass på mitt "gamla" jobb...och på måndag börjar jag  på mitt nya!
Ska bara upp till Jämtland en sväng för att hämta ett annat projekt!  

Förstår ni att jag är helt slut?
Inte har jag hunnit träna heller...
Och inte pluggat...
Snacka om I-landsproblem!!

Hoppas ni har en skön helg!

torsdag 29 maj 2014

Sämst idag!

Hej!
Här har ni mig...
Världens SÄMSTA och värsta Mamma!
Idag är jag hatad!

Jag gick upp extra tidigt för att göra det här:
Nya tapeter i Bråk-Åkes rum

Och igår frös jag nästan ihjäl här:
På alldeles för lååång, kall och blåsig fotbollsträning för Alfred, bara för att han ville att mamma skulle vara med och titta...

Men vad hjälper det idag?
Idag är en ny dag och gårdagens prestationer räknas inte... och inte dagens heller för den delen!

Det är nämligen så här... Att "vi" har väntat sen förra sommaren! Tjatat, pratat och drömt oss tillbaka!
Idag slår dom äntligen upp dörrarna för säsongen...
High Chaparral!

Men vad händer??
Jo, mamman vill inte åka dit idag!
Det är ju skandal!!!
Att hon känner att Bråk-Åkes småvarma panna, hans djupa hosta och hans tjocka gröna klistriga snorbusar, mår bättre av att stanna hemma... Är ju så taskigt och elakt, så dom (mina barn) vet inte till sig!
Att även storebror ser lite blek ut och är lite varm om pannan räknas faktiskt inte heller...
Den här mamman är den allra värsta!
Har försökt locka med att vi åker dit på söndag istället! Då mår nog alla bättre...och då är vi där heeela långa dagen! Men se det hjälper inte heller...

Så jag tar den, skiten! Jag är världens sämsta idag! Så nu slipper någon annan vara det idag!




tisdag 27 maj 2014

Hat och gröna äpplen får en på fall

Det är en speciellt...jobbig tid just nu...
Sommaren har kommit och allt gröna bara sprakar där ute.
Solen tycks aldrig vilja gå ner
Barnen vill inte gå och lägga sig... Varför ska man sova när solen fortfarande är uppe?
Försök motivera det för mina två "pre-tonåringar" här hemma.
Skoldag imorgon...fungerar absolut inte!
Bråk-Åke är sjuk så han hävdar med bestämdhet att han minsann inte behöver gå och lägga sig.
Men så ser jag två trötta killar segna ner i soffan. Tänderna är redan borstade och klockan är 20. Bra tid! Jippi egentid = dvs pluggtid till Ikka!
Försöker skynda på insomnandet genom att locka med en saga, men båda är för trötta för att orka lyssna. Vill sitta och mysa lite istället i soffan. Klart mamman hoppar ner mellan dom i soffan. På Tvn visas inget barnvänligt, men så zappar jag förbi sjuan... Där syns polisbilar och brandkåren... De nästan halvdöa killarna mumlar att de vill se polisen... Så ligger vi där under täcket i soffan och tittar på polisen som jagar förrymda kossor i Strömstad...ögonlocken blir tyngre och tyngre..
Men plötsligt, när reklamen bara stormar in i vårt TV-rum vaknar det båda killarna till liv. Och med liv menar jag LIV!!!
Nu ska det nämligen byggas lego-polisbilar och lego-brandbilar! Osams blir de med
Jösses, vad hände???
Aldrig mer poliser innan läggdags, det är dagens läxa!
Äntligen efter två timmar kommer den efterlängtade mannen!
Småkillarna kryper upp hos honom, mamman är hatad just nu för att hon vill att små killar ska sluta leka och sova... Hatar!! Hårda ord från en 3-åring...
Så jag smet ut i köket! Sockerabstinens som heter duga... Tusan vad godissugen jag blev! (Har ju startat ett försök att lägga av med allt socker...igen...) Så jag kokade ihop lite havregryn, sirap, mjöl och smör i en kastrull.
Med kastrullen i högsta hugg intog jag datorn och förberedelserna inför morgondagens skolprestation.
Tror ni det var så gott som jag hade trott?
Näpp! Två skedar sen åkte skiten i slasken!
Såg ett grönt äpple locka förföriskt från fruktfatet!
Ja men det är ju nyttigt!
Så några stora tuggor på det... och då... känner jag halsen börja svälla... Avgrundsljud för att stilla klådan i strupen utstöttes... halsen började klia...
Dagens andra läxa blev: Ät inte gröna äpplen!
Men i med lite allergimedicin och nu är allt som vanligt igen!
Lite klotter på pappret och jag är redo för redovisningen imorgon...eller inte!
Hur som, snart... två veckor bara...sen blir det ledigt!
Och imorgon ska jag springa!! Första löparturen efter Varvet! Och jag längtar faktiskt!
Så toooookigt! ;)

onsdag 21 maj 2014

Hat och andra svettiga projekt

Alltså ge mig en massa uppgifter och individuella examinationer, så ska ni se vad fint det blir här hemma hos oss!!!
Som om inte den vanliga saneringen inomhus, och detta...

vore nog...
Så har jag dragit igång ytterligare projekt... Trots "nya projektförbud" råder tills de nuvarande projekten är klara. Men ni känner ju mig?!?!
Så Bråk-Åkes rum ska få piff!
Stackars mig som är en sån där allergiker... Gör ju att snälle mannen erbjuder sig själv att slipa...

Klart han får! Han har ju snart födelsedag ju!
Under tiden gjorde jag nytta på annat håll

Hallå!! Ser ni nått i all denna djungel??
Så det blev en sväng om, med storstövlarna på!

Det är ju tur man bor på landet!
Som ni ser har jag återhämtat mig rätt bra sen helgen... Tack och lov för det!
Bråk-Åke hjälpte givetvis till!

Här är också ett hatprojekt!

Hur ska man få det här eländet till altan att bli nått fantastiskt?
Helst ska det gå fort, fixas enkelt och vara billigt... Klart innan fredag med.. För då blir det ju lite festligheter här, är tanken...
Förslag? Någon?

tisdag 20 maj 2014

Titta en fisk!

Jag skulle bara hämta en grej...
Hade tänkt mig en kväll med lite egentid...
Hade hämtat min belöning, som kom med posten idag 
En låda fylld av härliga grejor! Det är så jag jobbar! Prestera något, och bli belönad för det! Allt har sitt pris! Ett Varv under 3 timmar gav denna belöning. Ett Varv under 2:15 hade gett mig en New York resa...
I allafall... En Spa- kväll var tanken.
Men som sagt... Jag skulle bara hämta en grej... 
Barnen stod i duschen... Allt var frid och fröjd...eller?
Man borde ju ha vetat bättre...
"- Kolla mamma! Man kan simma här!"
Nej, jag tänker inte visa en nakenbild på glad Bråk-Åke som "simmar" i vattenmassorna på golvet...
Ni får se det här istället...
Byggfläkt på plats och hela möblemanget i badkaret.
Har ni sett det fina rosa solskyddet Bråk- Åke har satt upp på duschväggen! Nåde den som tar ner det!!
Så som ni förstår fick jag lite annat att göra...
Men nu sover dom... Barnen! 
Undrar om jag ska gå upp och skrämma dom lite...



måndag 19 maj 2014

Min resa...

Helgen är över... Göteborgsvarvet är över...
Ett sista inlägg om den passerande helgen innan vi går vidare i livet.
Jag har ju ivrigt uppdaterat mig på de andra sociala medierna, så för att spä på mitt bekräftelsebehov så måste ju även bloggen uppdateras!

Så, lördag...
Vi drog till Göteborg. Hittade till Åby parkeringen och tog bussen in till Slottsskogsvallen.
Jag kände mig fortfarande lite hängig, men hade ingen feber, bara ont i halsen. Massor med fjärilar studsade omkring i magen, och jag ville bara åka hem!
Men man dras ju medi stämningen! Alla omkring en småspringer, frenetiskt sippar på vattenflaskor, tejpar knän, köar till bajamajorna... Snacket som hörs: "- förra året sprang jag på 2 noll fem, ska försöka slå det i år" "-det är mitt 11 varv", "- det här är mitt första varv", "- blir Stockholm Marathon nästa år"...osv...
Man blir peppad!!
Mamma, vår chaufför för dagen blev allt surare och surare...
Hon ångrade sig att inte hon också hade anmält sig... Istället var hon fast med Bråk-Åke ;)
Mannen och jag hämtade ut våra nummerlappar och sen besökte vi mässan.
Jag gick till Stadsmissionen och fick mina grejor där.
Picknick med pastasallad (fy vad jag hatar pasta!!!!) och ombyte på gräsmattan
Här är vi laddade, nervösa och pirriga i magen...
Jag sprang ju för Stadsmissionen! Snygg löpartröja fick jag, men den sitter ju inte så fint på Bechtrewryggen precis... Hållningen Jessica, hållningen! Ja ja...

Sen drog mannen iväg, och vi andra gick för att titta på pingvinerna. Därefter drog jag mig mot startfållan och startgrupp 12. Vinnaren av hela loppet gick i mål och jag ställde mig i den kilometerlånga kön till bajamajorna... Allvarligt...jag stod där superkissnödig och skenskitnödig i 30 minuter, innan jag var tvungen att lämna kön för att infinna mig i startledet. Jösses, hur skulle detta gå? Kissa på sig kanske man kan komma undan med, men att skita på sig?? Det gör man väl bara i ett maratonlopp, eller?
Fixade inte att vara med på gympauppvärmningen... tränade knipövningar för fullt... Så drog vi iväg under glada hejarop! Jag försökte koncentrera mig på att kolla omgivningen och titta på alla glada människor, samtidigt som jag spejade för fullt efter nån bajamaja... Lyckan, efter 1 km!! Då stod tre stycken blå fina bajamajor! Det var jag och fyra till som tvärstannade! Det var bara en som fungerade... Vi började prata med varandra, vi hade alla fina vita stadsmissionströjor! Ingen av oss hade hunnit med sista kissandet innan start. Skönt att det inte bara var jag!
Nöjd och glad, och lättad sprang jag iväg! Och kom fram till supporterklubben min! 2 km av loppet var avklarat här:
Så igenom en del av Göteborg som jag aldrig sett förut. Överallt satt folk ute, spelade musik och hejade. Verkligen en folkfest! Mitt första mål var första bron! Springa dit och gå uppför, det skulle vara en delbelöning. Kändes bra hela vägen! Gick uppför bron, kollade utsikten ut mot havet och tänkte där ute på en klippa ska jag fira midsommar! Så ner för bron och nu på Hisingen. Då fick jag håll?!?! Håll?? Varför? Försökte springa så avslappnad som möjligt och lyckades förtränga hållet. Havsvinden fläktade och allt flöt på! Drack vid varje vätskestation, och njöt av att jag kände mig så pigg!
Helt plötsligt såg jag en flagga med siffran 12... 12!! Hade jag verkligen avklarat 12 km nu! Otroligt!
Annars så orkar man ju knappt 5 eller 7 km... Hemma i skogen känns ju allt så jobbigt. Här reflekterade man inte ens över hur långt man hade passerat... för man visste ju att jag måste bara runda Poseidon, sen är det inte långt kvar... 
Fötterna började koka och sms började komma från en annan fantastisk supporter! Jag blev så glad över omtanken och alla peppande sms! Tack superfina du! J-A!!!
Så uppför den sista bron
14 km... varma fötter, låren började hårdna och krampen i magen spred sig... Nedanför bron såg jag Nordstan skymta... Fy fan, nu väntade hela Avenyn...
Hittills i loppet hade jag och en "Svenne Rubin-lookalike" sprungit omlott med varandra. Jag blev överraskad och glad när han vid vätskekontrollen klappade mig på axeln och sa :- Du, Nu springer vi och tar den där guldmedaljen!" Självklart, så drog vi iväg. Han försvann i folkmängden och jag stannade...
Hela magpartiet och nedre delen av ryggen krampade så hårt, och benen hårdnade mer och mer. Försökte springa men snubblade bara fram över spårvagnsspåren. Faaaan!
Så jag började gå! Det enda jag fokuserade på var att gå, inte stanna, bara gå och håll tempo...
Blev grinig och irriterade på alla som skrek åt mig: "- Kom igen nu, kämpa!!! Det är inte långt kvar!!"
Vad tror dom att jag gjorde??? Var ute och spatserade, eller? Jag kämpade ju som faaan över att inte stanna!! Knäna svällde upp och jag längtade bara hem!
Så skymtades Slottsskogen och jag tänkte att nu ska jag minsann springa in i mål. Kroppen kunde springa. Det kändes enklare att springa än att halta gåendes fram, men hjärnan sa bara stopp! Otroligt hur kroppen fungerar!! Jag ville så gärna, men kroppen sa bara nej...
Det var nu man så andra löpare dingla ner till marken, sjukvårdare som kom springande... Läskigt! Jag beslöt mig för att fortsätta att gå... Inte stanna, håll tempot och gå!
Så äntligen, sista backen upp till målet! Kände tårarna brände bakom ögonlocken...
Vid infarten till målet möttes vi av ambulans. Vi blev alla motade åt sidan för att släppa förbi den. Tankarna for i huvudet om vad som hänt den stackaren som låg där inne... (han dog ju, fick vi höra sen...så oerhört tragiskt och ledsamt. Tror vi alla blev helt knäckta av detta fruktansvärda! Stackars familj som satt där och väntade...fy...)
Men vidare... In på målrakan, då hör jag mannen ropa på mig! Jag vänder på huvudet och ser honom där! Känslan i kroppen av att se honom då! Helt obeskrivlig! Med mina sista krafter rusade jag in i mål!
Blev sprutad med vatten i ansiktet av sjukvårdspersonal, vilket gjorde mig jättesur! Fortsatte med strömmen mot utgång och medaljutdelningen, helt vimsig i huvudet!
Man ska inte bara stanna upp, utan fortsätta att rör på sig hade man sagt mig, så jag fortsatte... Benen värkte... knäna kändes som uppblåsta ballonger... Fick medaljen! Halleluja! Sen kexchoklad och en banan. Gjorde misstaget att glupskt sluka dessa...vilket gjorde mig illamående... Skulle jag spy där mitt i folkmassorna. Men det gjorde jag inte, som tur var! Däremot kände jag mig svimfärdig! Tanken på att ta mig över bron, ut i "friheten", i trängseln gav mig panik och jag fick lägga mig på sidan för att samla krafter att ta mig igenom folkmassorna. Det tog en stund men tills slut såg jag supporterklubben min på mötesplatsen! Mannen strålade av lycka och han såg så pigg ut! Jag blev såg glad över att se det! (förra året var det han som inte mådde nått vidare...) och så tryggheten att ha mamma där! Hon är ju van att hantera en svimfärdig Ikka...hon har ju gjort det genom åren...
Jag poserade framför kameran och försökte få fram ett leende...
Lite bleka läppar och darriga ben, och övertygad om att detta var det värsta jag någonsin gjort! Aldrig mer!!
Sen började den värsta biten... att ta sig till bussen som skulle ta oss ut till Åby igen... Jag nästan kröp dit med mamma stöttandes på ena sidan och en coca cola i andra handen... Nu var mamma glad att hon inte hade sprungit!
Bilfärden hem var en pina... Cirkulationen i benen började släppa och det var som bubblor for omkring. Inte kunde jag röra på mig heller... Vi drog in på ett hamburgerhak för att få något i magen... Det var fler som haltade omkring där inne, blek om nosen och utan någon vidare aptit.
I bilen låg flaskan med bubblet... Där fick den ligga!
I säng och sen var det söndag...
Knappt jag tog sig ur sängen... Stela ben och onda fötter. Mannen meddelade glatt att han nu hade anmält sig till nästa år, under tiden som han plåstrade om några blåsor.ö
Jag stod fast vid mitt "Aldrig mer"!!
På eftermiddagen hade krampen i magen övergått till träningsvärk och jag började känna mig hungrig igen!
Mannen vilade lite i massagesstolen
och jag fick mitt efterlängtade bubbel!

Fy tusan så stolta vi var! Och jag är stolt över mig själv! Jag gjorde det!! Ta mig tusan!!
Och nu när jag sitter här, denna måndag med mitt förmiddagskaffe och ska skriva lite på den individuella examinationen om arbetsterapi och handledning, så känner jag mig lite sugen på att springa igen...och kanske jag skulle ta och anmäla mig till nästa års Göteborgsvarv jag också...
Jag är ju ta mig tusan inte riktigt klok!
Men medaljen klär mig! ;)
Det var allt om Göteborgsvarvet det!

fredag 16 maj 2014

Uppladdning - maten

Man ska fylla på med kolhydrater och gärna äta något salt, kvällen innan loppet!
Det är råden som Göteborgsvarvets läkare skickat mejl om.
Så det är bara lyda order!

Vi har inlett kvällen med ett glas rött...
Rödbetsdrink med apelsin och ingefära! Bara en massa nyttigheter!
Så jätteenkelt med! 
Ner med detta...
I råsaftcentrifugen, och vips så har man härlig juice! Är så glad över min present!!

Efter drink var det dags för...
Fredagspastan! 
Färsk pasta med lite hopkok till! Broccoli, champinjoner, kyckling, purjolök, vitlök, persilja och en skvätt grädde, och toppat med fet knaprig bacon! 
Givetvis bröd till! Och stora glas med vatten!
Proppmätta är vi nu inne på desserten!

Fruktig sallad toppad med kesella! Mums!

Sa precis till mannen att det är ju konstigt att man ska hålla på och göra till sig, och vara nyttig, bara för varvet i morgon... Varför äter man inte så här jämt???

Nu ska det packas matsäck och löparkläder. Sen är det hopp i säng och så bara hoppas att jag är piggelin och kan stå där på startlinjen i morgon!

Uppladdning!

Nu blir det en hel del här på bloggen om det stundande Göteborgsvarvet !

I morgon är det dags och jag är faktiskt helt uppåt väggarna här hemma idag!
Helt ärligt, här är dagens status:
Feberkänslor och konstig smak i munnen och ont i halsen. (Tack Bråk-Åke för att du har hostat på mig varenda natt denna vecka! Mamma älskar dig!) Huvudvärk och spända käkar, på det...
Så... vad ska detta innebära nu då?
Ingen start i morgon??
På allvar, jag ska lägga ner allt som har med idrottande att göra!! Är det inte skadade svanskotor eller lunginflammation, så är det feber och halsont... Ska nog börja med handarbete istället...fast då kommer väl mina handleder att börja strejka ännu mer... Bara lägga sig i soffan och äta choklad med andra ord då... eller?
Näää trots mina förutsättningar så brukar jag vara ganska envis ju...
Frågan är om det är att jag är sjuk på riktigt eller om jag "bara" mår så här pga skov??

Min uppläggning har varit att ta det lugnt runt varvet. Jag springer ju ganska sakta annars så det har jag ju tänkt att göra även nu. Enligt uträkning med Löparkalkylatorn så ska jag under friska normala förhållanden kunna klara Göteborgsvarvet på 2:14:22. Så då tänkte jag att eftersom jag inte mått så bra i kroppen under våren så är jag nöjd med tid under 2:41:13. För då kan jag ju ta det riktigt lugnt och då kan även kroppen hålla hela vägen. För helt ärligt så är det ju medaljen jag vill ha! Eftersom det är mitt första Göteborgsvarv så jag har inget behov av att slå en tidigare tid. Som mannen min!! Gissa om han har satt upp krav på sig! Han är även han ett nervknippe, fast med helt annan agenda...

Nä nu ska jag göra lite rödbetsjuice i råsaftscentrifugen. Sen väntar Pastafredag, utan glaset med det röda vinet... Men nu siktar vi på fylla på vätskenivåerna! Och imorgon väntar bubbel!!! Antingen för att fira eller för att trösta. Hur som helst så kommer jag att vara värd det! DET vet jag!

Gasällen och jag!

torsdag 15 maj 2014

Chockande rosa och så en aning grönt

Idag hade man lovat något roligt här på bloggen... :)
Det allra roligaste som hänt det senaste dygnet är
1. Jag har beställt en av mina belöningar... Som jag kanske har förtjänat på lördagkväll... 
2. Kolla mitt i lägg från Instagram igår
Ser vilka som gillat!! En av dom är Midnattsloppet!!! Stort för en lite bloggare som mig ju! :)

Ja det var det roliga det 
Det här är ju också lite roligt
Ha ha ha... Tack, nu vet jag att jag inte ska klippa av mig håret igen!
La ut fulbilden på skoj på facebook, och folk tror på allvar att detta är sant! Vad är det med er??? ;)
Kul app att testa nya frisyrer med var det i allafall!

Köpt kinesiotejp idag! Kolla vad snyggt det blev:

Nu ska jag slänga ungarna mina i säng!
Imorgon är det Fredag!!!

onsdag 14 maj 2014

Pruttiluskans bekännelser eller konsten att förgylla berg

En dag till...
En sån där skitdag... Inget som vill gå min väg direkt... Skolan går skit, kroppen mår skit, hemmet ser ut som skit, ont i en tand och det känns skit, pengar som saknas är skit, husbilen vi var spekulant på var skit, Bråkåke mår skit... Ja ni fattar!

Ett lass med treo och så lite snabbmakaroner med ett långkok till köttfärssås senare, halvlåg jag i massagestolen och försökte orka läsa det nya numret av
Egentid till Ikka!!
Hittade en intressant artikel... Och kontaterade att jag kan nog bocka av..typ 98 procent på denna lista

Dålig bildkvalitet...bjuder på det...
Så jag är alltså stressad...också...
Bara förnamnet ju!!
Men tre veckor!!! Tre veckor!!! Sen är det, tusan i mig sommarlov!!! LEDIGT!!!!
Låt tiden gå fort nu!! Eller så hoppar vi bara dit! Skiter i alla måsten, uppgifter och åtaganden! Ikka behöver vila!

Så gick jag nu upp till skrotupplaget..eller jag menar sovrummet. Kolla vad jag upptäckte när rullgardinen drogs ner...
Fullmånen...
Kan inte dödströttheten vinna över fullmånen, så kan inget det...

Så, det var min klagosång för dagen! I morgon ska jag skriva om något riktigt roligt, som omväxling!!
Ha....

God natt på er!

tisdag 13 maj 2014

Puckot lever!


Nedräkningen har börjat.
Mannen är skitnervös.
Och jag...har redan gett upp!

I torsdags såg jag ut så här

Strålande glad efter en lätt jogg runt banan. Jag sprang lungt i ett jämt tempo och var inte ens trött när jag kom i mål. Toppform på ingång?!?!
Fick medalj och välfylld goodiebag!
Men var dyngsur ända in i skeletter. Regnet vräkte ner...och blöta strumpor, skor och kläder gör ju underverk på kravlig kropp...
Klart halsontet kom som ett brev på posten! Liksom huvudvärken...och tröttheten...liksom den stela nacken och den värkande kroppen, och de inflammerade lederna...
Sa jag att det är tisdag idag och på lördag gäller det??
Nu är det vila och sånt här som gäller: 

Varför gör man så gör mot sig själv??

tisdag 6 maj 2014

Crazyterapi

Så... Nu har jag deppat klart!
Har intalat mig själv att det faktiskt är okej att misslyckas ibland!
En massa ursäkter har jag nu vänt ut och in på, och anslyserat i timmar...
Jag har deppat och tappat tron på mig själv flera gånger, och vräkt i mig onyttigheter.
Men i morse var jag trött på det!
Dags för terapi!!
Efter ett par timmar var jag på banan igen.
Alla har vi våra egna metoder för att må bättre, komma tillbaka och för att bli gladare.
För mig är det  att... Baka!
Inte bara en sockerkaka då. Utan jag går helt bonanza! Enda sättet för att få en terapeutisk inverkan på aktiviteten.
Här är dagens terapiresultat:
Kanelbullar, eller rättare sagt monterfreakbullar!
och
Havrekakor, rabarberrutor, vinbärsmuffins med cheesecaketopping, dumlekakor, chokladbollar, chokladmaränger och havretekakor...
Sa jag att jag går in för det hela helt bonanza??
Sa jag att nu mår jag nästan illa efter allt degsmakande?
Sa jag att jag mår bättre nu och går vidare?
Bra!
Speedy - mannen min blev glad av alla bakverk och kunde inte motstå...
att smaka av alla sorter...
He he he, I'm a feeder!
Han åt och sen fick han ångest över intaget... 10 dagar kvar till starten ju!
Inte blev det bättre av att jag satte Bråk-Åke i hans knä, och drog på mig löparkläderna och drog ut på ett intervallpass med Alfred. Men det bjuder jag på! :)  Lite försprång kan jag väl få...

Ett oväntat besök

En gäst så här på morgonkvisten...
Trevligt!
Så länge den inte skiter inne!!


Erbjöd den en kopp kaffe...
Men då flög den ut istället...
Antar att jag måste baka nått idag utifall det kommer fler gäster...

Men först trösta hysterisk Bråk-Åke... Dumma mamman sa att hon hade "skiti i det blå skåpet"...
Nu springer den lille killen omkring och skriker "- Mamma, jag vill se! Vart är det blå skåpet??"
Herrejösses, jag råkade ju bara kläcka ur mig den grodan i all hast... och vi har ju inget blått skåp!
Snälla ge mig hörselskydd nu!

lördag 3 maj 2014

Haft lyxdejt i helgen!

Har haft förmånen att få tillbringa två dagar med en av mitt livs stora kärlekar! Vi förtjänade både ett brejk i vardagen!
Målet var Göteborg och Yohio!

Coolaste killen!!

Så jag... Med matchande hår, jacka och brillor! Släng in lite spetälska och botox med så har ni mig i ett nötskal!

Gofika på tåget samt Minecraft lektyr.

Hade tänk lite god mat på mysig restaurang... Inte skitsunkigt McD... Men vill sonen ha hamburgare så får mamman offra sig då...

Spanade in en del av banan inför kommande utmaning. Avenyn ser låååång ut... Hua... Jag dööööör!!!

-'kolla mamma det finns kylskåp och en låda fylld med godis! Och titta dom har vin!!!'
Jösses... Vad har man gjort nu?? 

Så några dansmoves i hotellkorridoren, på väg till konserten!

Titta! Lika som mannens nyinköpa! Används här tydligen till vardags... Undrar om just dessa par också ska utsättas för Göteborgsvarvet om två veckor??

Vita kavajen på, glitter i håret och skylten! Vi var redo!!

Så stod han där!! Tjejerna skrek och Alfred tyckte dom var löjliga ... Yohio!!! Hade färgat håret helt svart... 
Men han var bra... Bäst helt enkelt! Till och med den här mamman tyckte att han var ju ok! Ganska rockig med inslag av avgrundssång i bästa Lednote eller ( vad tusan heter brorsans ena band nu då?? Snacka om hjärnsläpp...) ... Rebel Collective!!! Sorry broder!

Tröja inhandlades, givetvis!! Den nye ägare är riktigt stolt. Oturligt nog...eller rättare sagt, så var min storlek slut... ;)

Sen ut i Göteborgsnatten! 
Och däckade i hotellrummets sköna säng vid kl 22.30 ( nää jag drack givetvis inget vin!! )

Så nästa dag efter hotellfrukost bege gav vi oss ut på stan för shopping!

Vi hämnade i lekparken i Trädgårdsföreningens park. I parken fanns en massa kul!
Hade aldrig varit i parken innan! Men hit kommer vi fler gånger! 
Sen fortsatte vi...

Med en tur med Paddan! Jättekul var det! Extra varm i hjärtat blir man när sonen helt plötsligt säger att han tyckte att detta var så roligt! Det hade han inte trott! Han gillade guiden med, och lyssnade noga till allt! Älskade unge!!

Själv så fick jag ytterligare en nära döden- upplevelse (avenyn dagen innan ju!) !!!!
Vet ni hur långt det är mellan broarna?? Sjövägen!!! 
Där bakom skymtas den andra bron som man ska springa över... Och åt andra hållet, långt där borta...
Skymtas den första bron...
Helvete! Sa jag att jag börjar få ångest?? Hur i hela friden??? Varför?? 

Sen åt vi Thaimat!


Och besökte Starbucks
Innan det var dags att ta tåget hem igen!
Lyckliga men med trötta fötter och skoskav! Snart igen, lovade vi varandra!

Och nää det blev ingen vidare shopping heller. Men vad gör det? Fick massor med kvalitetstid med Alfred! Härligt!
Kommer leva lääänge på denna minisemester!