For real!

Det har varit en vecka med många vändningar... ingen dag har varit den andra lik, fast såär det väl alltid?!?!
Jag sammanfattar den:
Måndag: snoriga näsor och barn med feber. mannen hemma vabbar, jag till skolan. Lite omtumlande, ska jag fortsätta eller inte?? Inget svar från csn heller...
Tisdag: i skolan, vi diskuterar om detta verkligen är något för oss. Några av oss är säkra på sin sak medan en del, faktiskt fler än vad jag trodde är tveksamma. Men plugga när jag kom hem och blev dock lite sporrad att kämpa vidare ett tag till. Inget från csn... Men så kom smällen! Å ringde och sa att hon nu bestämt sig för att hoppa av... jag bröt ihop... tappade lusten
Onsdag: praktik! Jösses vad kul det var! Kändes jättebra och mina tvivel är för stunden helt bortblåsta. Jag ska satsa järnet, verkligen nu för detta kan jag faktiskt tänka mig att jobba med. For real!!!
Torsdag: plugget... statistik... får en urbalans igen. Å kommer och säger hejdå och vi gör lite bokaffärer. Hon puschar mig att tänka positivt när jag faller ihop över statistikböckerna :- Tänk på den underbara praktiken du hade! Jag åker hem, och pluggar!!!
Fredag: seminarium, känns som om hela gruppen är trött och fnittrig. Vi har en rolig fm ändå, trött åker jag hem och tänker faktiskt på att jag ska sätta mig och plugga!!! Va!?!?! Fatta, jag! Men jag tar snabbt mitt förnuft till fånga och ägnar eftermiddagen med lek och bus med sonen. Sen kommer mannen hem, jag somnar är superförkyld ... sen Fredagsmys med pizza och idol Härligt!

Nu väntar snart cykelturen och nattjobbet. Känns väl sådär... i morgon blir det kräftfiske! Nice!

En blogg att läsa!

Tog ett tag men nu är jag här igen...
Sista veckan har varit lite upp och ner. Massor att göra så jag har liksom inte haft tid till nöje...
Det är nu de här två senaste dagarna jag känner att jag börjar komma ikapp med skolan och då känns det genast mycket bättre och roligare.
Trivs bra med klassen och de flesta av mina klasskompisar.Vissa av de där yngre har jag inte ens haft kontakt med. Det kommer kanske...
I morgon väntar första praktiken. Jag ska vara på samrehab på sjukhuset. Ska bli jätteroligt!! Men jag har inga inneskor... Hur gör man? Gamla strandsandaler kanske?
Det ordnar väl sig på något vis.

Idag har vi haft en temadag om hur man bemöter funktionshindrade. Vi fick sätta ihop ett utbildningsprogram för en studiecirkel inriktat mot vårdpersonal. Var riktigt roligt och vi fick ihop en riktigt bra kurs. Alla i gruppen är verkligen ambitiösa och det är ju bra!
Vi utgick från Jo kompis som skriver bloggen CPMAMMA. Vilken fantastisk blogg! Så gripande! Väl värd att läsa!!

Annars så väntar jag på besked från CSN... kommer jag att få min studiemedelsansökan beviljad...eller?

Skolkade

Orkade inte idag... så jag stannade hemma.
När jag cyklade min runda i natt så höll jag på att somna på cykeln... Ska det vara så? Så fruktansvärt genomtrött är jag och jag har massor med påsar och rynkor under ögonen... Jag tog mig en vilodag idag, hoppas det hjälper.
Studierna känns inte så motiverande... ska jag fortsätta eller ska jag hoppa av?? Kommer jag vara så här trött jämt så vette tusan. Men det finns ju inget annat nu så jag får väl hoppas att det vänder. Om inte annat så var jag ju och gjorde ett uttag idag... spännade!

Nu jobba lite i egna företaget...

Babblande tanter

Statistik... vetenskapsteori....
Det här har varit den längsta dagen i min liv känns det som. Sånt sömnmedel, verkligen...
Jag gick och la mig så tidigt igår, tog en sömntablett och la mig vid 20.00 bara för att få en hel natts skön sömn... nog har jag sovit allt men jösses vilka påsar jag har under ögonen. Så fruktansvärt trött... Har nog sovit alldeles för mycket. Kan man verkligen göra det???
Dagen började med lite tjafs med sonen... lite sen, ut i bilen... upptäcker lös häst på vägen som irrar framför bilen när jag försöker köra förbi... Försöker locka in fölet till mamman i hagen - hopplöst. Måste tillslut åka... lämnar hästarna och ringer mannen - Fixa det!
Lite sen drar iväg norrut på E4, mot Jönköping. Men kommer i tid, 5 minuter tillgodo...
Snabbt snabbt hamnar jag i koma... två tanter tuggar där framme omnågot som låter bla... bllllla...bl...aa....bla... lite rast.... sen mer blla..tugg...blaaa.... kafferast! Mycket trevlig! Fikar med några kurskamrater, verkar jättetrevliga faktiskt. Inser att jag med mina fobier kanske inte är helt borta och utanför ändå, kanske någon vill vara kompis med mig med... Kan det verkligen vara möjligt?? Jag fikade iallafall en kaffe med mjölk och en donut! Supergott men så totalt fel! Behövde extra energi! Fungerade... inte!
TillBaka i klassrummet... olika begrepp inom statistik, kvanitativ, kvalitativ... osv... tiden går sakta...
Lunch!
Ner i matsalen lunchade med två andra kursare, som också verkar kanontrevliga! Vilken härlig klass det verkar vara. Känns positivt!
Räknestuga väntar... ett alldeles för litet klassrum, vi får sitta på bänkarna för att få plats. Tittar på i film... om olika bgrepp inom statistik... kvantitativ,kvalitativ....osv... Känns som man har hört det förr. Efter filmen frågar läraren: stämde filmen med det jag sa under förmiddagen... Va???? Längtar hem... Vi blir indelade i grupper för att göra lite uppgifter... jag smiter!
Åker och shoppar lite... känner mig glad och fylld av ny energi!
Hämtar upp mamma på företaget och sen sonen på dagis. Fikar hos mamma, köper glass av glassbilen. Åker hem. Tar ut kaninen för lite motion... Fölet är fortfarande ute och springer... vill inte bli infångad.
Går in... loggar in här... och här är jag nu!
Ha en skön kväll!

Tokig? Ja, absolut

Dag 2

Introduktion... till förbanndelse
Jösses kan man verkligen hålla ögonen upp och fokusera??
Bla bla bla far i genom mitt öra och ut genom det andra... flum... JA?!?!?

Har precis påbörjat en 3 årig utbildning till arbetsterpeut vid Hälsohögskolan i Jönköping.
För tillfället så är jag inte direkt motiverad, bara trött...
Funderar på vad jag egentligen vill göra. Är det det här jag vill syssla med? Många tankar far omkring i huvudet...

Varför valde jag då den här utbildningen?
Tyckte att den verkade intressant... bra svar...
Är utbildad taktilmassör och under min första delkurs där gick jag med en arbetsterapeut som var ditskickad från hennes arbetsplats. När hon berättade om sitt jobb med de gamla så blev jag inspirerad... sen har tankarna legat och grott ett tag. I våras under den klassiska massör utbildningen som jag gick i Göteborg, läste vi fysiologi bla. Då dök tankarna upp igen på detta. Så jag sökte arbetsterapeut och även sjuksköterska. Kom in på förstahandsvalet i första uttagningen till arbetsterapeut... och så blev det.

Har nu börjat och det har varit hektiska dagar. Att bara sitta och lyssna är verkligen igen lätt sak. Inte hjälper det att jag tillbringar nätterna med att dela ut morgontidningar... tokig? Ja, absolut!

Följ med mig på min resa...