Mamma fattar ingenting!!!!!
Ja, Hur kunde det bli så här då?? Att man blev en riktig tjatis???
Men jag tror minsann att jag har fått en Alfred med "Alfonssyndromet" - "ska bara..."
Stressad och nervös... och så denna ångest! Min stora lille kille har börjat i skolan... Stackars liten! Upp tidigt varje dag (hm, gäller ju även för mig nu...fy...) och alla dessa år framför sig, och alla dessa nya krav och måsten. Idag ska de ha idrott. Alfred vet ju inte ens vad de är. De ska åka bussen in till stora gympasalen i Sk-ryd och ha med sig sin gympapåse... Det var en sån pirrig kille som packade sin väska igår kväll innan han gick och la sig. Han släpade med sig sin packning idag... lilla gubben...och såg så liten ut i det stora kapprummet i skolan. "-Hejdå Mamma, vi ses sen!" så han och skickade i väg mig...
Så där satt jag i bilen, med klump i magen, redo att åka hem med lillebror (som hade bajsat), och tittade efter honom när han sprang ut på skolgården... Hoppas han får en bra dag nu.
Här sitter jag nu och försöker bedöva min "ångest" med kaffe och sen ska vi ta tag i den här dagen, lillebror och jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar! Jag återkommer snart med svar! :)