Note to self - Alltid ha en banan redo!

Solen strålar som tusan där ute... här inne sitter jag och skriver på min examination...
Borde kännas motiverande och kul...men jag längtar bara ut...
På måndag ska det redovisas...och sen kommer väl regnet.
Blir även ganska distraherad av denna unge kille...

Bråk-Åke
Fint målad med ett av mina favvoläppstift

Då undrar man ju hur han fått tag i det?! Följer spåren in till hans rum...och där hittar man riktiga fynd..

Treo, handväska, kontokort, flingsalt...allt i en enda röra...

Plockar snabbt ihop mina grejor, går ut och stänger dörren bakom mig... Om jag inte ser röran så finns den inte! Back to klientfallet!

Men å andra sidan så är det rätt skönt också att sitta med näsan i böckerna...för...jag kan inte gå...
Så, vad har jag nu ställt till med...

Jo, min "Busyweek" är i full gång...som ni vet!
I torsdags, innan jag åkte in för att träffa min klient som jag ska examineras på, så tänkte jag ta mig den där distansrundan jag funderat på så länge...
Kan sammanfatta det med ett ord... IDIOTI!
men... Jag packade ihop min lilla "matsäck" och drog iväg.

Syftet var att hålla mig i rörelse i 2 timmar. Läste i någon hurtig hälsotidning att man ska förbereda kroppen på att vara igång så länge som loppet beräknas ta... Jo, jag vet! Det kommer ta mycket längre tid för mig att klara av den där halvmaran. Men jag tänkte att jag börjar med 2 timmar...
Pigg och glad...ganska tung i benen dock... men kände mig positiv! Körde intervaller av en mer bekvämare sort

Det tog stopp efter 1 timme och 31 minuter... Pang! Där kom väggen!
Fram med "matsäcken", fortfarande i rörelse... Banan!!! Räddare i nöden!

och så vidare...
Två timmar och 2 minuter senare såg jag huset...hemmet...räddningen...
Appen på mobilen visade detta...

18 km!! Hyfsat nöjd, men... nu är det 4 km kvar av loppet att ta sig igenom innan målgången!
Jösses!! Försökte stretcha lite, satte mig i massagestolen, duschade, däckade på soffan, vaknade en timme innan jag skulle träffa min klient/examinator! Lite snurrig i huvudet for jag till Jönköping...
Var även på en intressant föreläsning om Europas ekonomiska historia - Krisen med föreläsaren Jan Jörnmark. Hade ont i höften av att sitta still så länge... och sen kom den... smällen!
Jag kunde inte böja benen!
Hade ni sett mig när jag stapplande försökte ta mig till parkeringen, så hade ni trott att jag hade skitigt på mig! Det är en lång trappa ner till parkeringen på högskolan... Mitt opererade knä strejkade! Tårarna rann... inte kunde jag sätta mig och vila på ett trappsteg heller... Varför gör man så här mot sig själv??
Tills slut - bilen!! och vidare upp till Coop för att hämta ut nästa startbevis till ett annat lopp - Vårruset!
Ja, men jag är ju inte riktigt klok!! Vägrar att ge mig! 5 km...kan jag ju springa baklänges...eller hur...
Som det känns idag... två dagar efter tokrundan...så vet jag inte hur jag ska kunna springa igen...

Mannen min, han tycker det är så roligt! Ni skulle se honom i morse när jag kom stapplande nerför trappen... "-Idag också??" utbrast han skrattandes, (PUCKO!!)och slängde på sig sina löparkläder och drog i väg. Samma runda skulle han minsann också köra...
Efter 1 timme och 3 minuter var han tillbaka! Jag frågade lite skadeglatt om han verkligen kört samma runda. Gissa vad svaret blev!!! Ja!!, det hade han minsann... på 1 timme och 3 minuter... FAAAAAANNN!
Men så såg han ut så här också efter

Hoppas han har ont i benen imorgon!!
Då ska nog jag ta en lite tur i skogen iallafall... För ger upp, det gör jag inte!!

Nu ska jag återgå till mitt klientfall - Sixten som varit med om motorcykelolycka och fått ben och hand helgipsade. Den stackarn äger en lastbilsverkstad som inte klarar sig utan honom... så nu kommer
"Super Arbetsterapeuten! och ska hjälpa honom!!
Mot Evigheten! And beyond!!