Mice en place

Idag är återigen en dag av förberedelser och planering av bus! 

Mat som ska förberedas och dryck som ska kylas.

Inventering av tallrikar till alla rätter

Servetter ska vikas, silvret ska putsas... Nej det skiter jag i. Har inget sånt silver. Nån måtta får det vara!

Men glas ska inventeras...

Ett till varje rätt...

Tänk att man inte ens äger vitvinsglas...

Som ansvarig för maten på nyårsfesten är risken så stor att denna Ikka går helt Bananas! Och jag saknar mina dagar i restaurangköket! Drömmen om det lilla hotellet... Ja, det bara svallar över mig! 

Tänk om man...

Nepp dags att fokusera lite!

Men eftersom menyn är lite hemlig än så länge, så kommer den presenteras vid annat tillfälle.

Mot det nya året!

Spyfärdig

Vet ni hur mycket jag har vräkt i mig idag??

Choklad som aldrig verkar ta slut...

Knäck (aldrig mer koka dubbel sats! -note to self!), kola, saffransbullar och allt har sköljts ner med julmust..i mängder. Och så lite chips och ostkrokar på detta, för att balansera upp det söta med det salta.

Jag mår illa av mig själv!

Men tyvärr är det så... Börjar jag så kan jag  inte sluta...

Dagen började ju så bra...

Snö och utelek! Längtan efter snön gjorde att jag nästan drog på mig längdskidorna...försöka kan man ju alltid. Men det var ingen idé... Det var helt enkelt för lite snö... Tror jag ska emigrera... På allvar!!

Sen nyttig kycklingwok med ris!

Så slog jag till med ett besök på blocket.se ...och hittade precis det jag ville ha, som jag "drömt" om så länge!

Mannen fick sköta buisnessen och efter ett godtaget rejält skambud så var den min!

The Crosstrainer! (givetvis ville alla testa och undersöka!)

Nu jedrans!!!

Tänkte jag och var verkligen laddad till tusen! 

Sen började det.. Svulleriet...

Men i morgon.. Då börjar jag! Då ska jag och min nya kompis leka!

Vet ni...

Jag är faktiskt ganska trött på det här.

Trött på att känna mig "värdelös" och som en utomjording.

Kanske är det "krisen" efter den gågna födelsedagen för några dagar sedan... Eller så är det bara rätt i tiden att göra något... NU!

Gav mig själv en julklapp med syfte att gå i rätt riktning

Jag har faktiskt redan börjat göra mina val... Som tex julfirandet... Och jag har börjat Radera "vänner" på facebook som inte ger mig någonting... Tränar på att säga nej och säga ifrån när jag tycker nått är fel. Någonstans ska man ju börja 😉

Mitt år 2015 ska bli ett kanonår!! 

Det ska inledas med fest och glitter!

En 40 års fest blir det, med bara härliga vänner som jag tycker om! Ska bli så roligt!

Det nya året ska också innehålla mycket härlig träning och utmaningar!

Det blir resor och äventyr!

Jag tar examen och framtiden är 

min!

Så nu lämnar vi snart skitåret 2014 bakom oss!

Bara äta upp de sista bitarna av julgodiset, elda upp de sista juleljusen. Sen... Är det dags!!

Äntligen

Guuuu vad skönt!

Det är över nu!!

Snart är det min tur... Men

Frågan är om jag kommer bli lika omhändertagen, ompysslad, överraskad och bortskämd...phu...

Är trött nu...

Men samtidigt så är det ju så jättekul! Och glädjen i Alfreds bubbliga kropp är värt det mesta!

Det har varit en tuff och ledsam höst för Alfred. Många tårar och huvudvärk, och mammans värkande, hjälplösa hjärta.

Så nu ska vi ha så skoj, hela helgen och fira ordentligt vår älskade 9-åring! 

Ja sen får jag väl lov att...om det finns några krafter kvar i denna kropp...se till att fixa lite smörgåstårta och bubbel på tisdag, utifall någon stackare får för sig att dyka upp då...

Nu ska vi baka tårta...ska bara befria oss från detta klet först...

Jag kräver handling nu!!

Det är dags att ta tag i det här igen!
Höstens låååånga sjukdomsperiod har däckat mig totalt.
Kroppen värker och vill inget...
Huvudet värker och jag kan inte sova...
Saknar mina rundor i skogen!
Men nu kan jag inte skylla på lunginflammation eller kräksjuka längre...
Inte ens mörkret och regnet!
Det här mer efter nyår... DÅ!! Är inte något för mig!

Jag kräver handling nu!!



Alltid finns det ju några små detaljer som gör att man...tvekar...
Nu snackar jag inte om latheten eller #alfredsminecraftkalas...
Utan om det faktum att jag bor mitt i skogen. Det är mörkt ute nu! Jag är jättemörkrädd!
Så vad gör man?
Jo, nu har jag utmanat mina närmaste grannar i en julutmaning!
5 km varje dag i 10 dagar! Start måndag den 22/12
och gissa... De hängde på!
Så nu ska vi ut och traska och börja jobba upp oss mot toppformen igen!
En av grannarna kom dock med en egen utmaning... Om hon ställer upp på detta så ska vi följa med och "lyfta skrot" (hennes egna ord) minst en gång i veckan nästa år...
Vad gör man?? Klart man hakar på där!
Så nu är jag lite taggad!
Och ska nu tjuvstarta lite med att hoppa på min träningscykel och ta en runda i mitt gym.

Nuuuu köööör vi!!!!

Somliga går i trasiga...skor

Mycket på gång nu...
Igår vad det läkarbesök i storstan med Alfred.
Han var överlycklig att smita ifrån skolan...

Vi passade på att shoppa loss ett lass med godis till kalaspåsarna på vägen in till doktorn... Ser bra ut! Med stor godispåse och prata om matvanor och annat...eller hur...
japp, jag är ju mönstermamman jag ibland...

Sen var det dags för lunch... Givetvis så valdes det gyllene M:et... åh min stackars mage... Men vad gör man inte för sonen...

Lite shopping hann vi med. Stora påsen blev det!


Något har jag gjort rätt, när sonen har fått en ny favvoaffär... Tänk, samma som mig! Här inhandlades det kartong, pärlor, pärlor och födelsedagspresent. Nu börjar vi bli redo!!


Sen, ganska nöjda in i bilen, ut på E4:an...tittar ner på de där benen tillhörande personen i passagerarsätet och ser detta:



Men vad tusan!!
Ser ni... 2 fel!
Nummer 1: Inga långkalsonger tog han på sig i morse... trots mammans förmaningar om detta... suck...
Nummer 2: Men vad tusan! Sömmen på insidan är ju helt öppen, 20 cm! Där går han och "flashar"... Grrrr... som användare av byxorna, upptäcker man inte detta? Fryser man inte?? Där har vi nu gått runt i Jönköping, läkarbesök, McD, A6...med trasiga fladdrande byxor... Nog för att jag är student va, men såå fattiga är vi inte, att inte sonen ens har hela byxor...
Så, tvärvändning på E4:an och in på Lager 157!
Efter en hel del utprovning, och sjungande och speglande och filosoferande hittade han två par jeans som kunde duga...
Men tänk även jag unnade mig något också... tyckte faktiskt jag vad värd det nu!
Kunde inte motstå detta:


Mjuk och gosig... Jag blev nästan lite småkär!

Sen kunde vi åka hem till skogen igen... och starta förberedelserna i köket inför kalaset... Vilken röra! Återkommer om detta kaos...

Nu har jag slitit mitt hår med en massa skolarbete sen tidigt i morse... Behöver paus...behöver luft!
Tur min mamma slog på djungeltrumman om en shoppingtur till Jönköping idag för lite hjälp med julklappsinköp. Ja, det kan jag behöva...kanske lindrar det magsåret och psyket lite...

Givetvis så, dagen till ära i min nya...

Tourn.se eller det Första steget...eller var det femtioelfte?

Det här med att tjäna pengar, det är ju alltid lockande!
Man läser ju dagligen om alla dessa bloggare som är så framgångsrika och som det går så bra för.
Jag gillar att skriva. Vågar inte alltid skriva det jag egentligen vill och känner. Man måste ju kunna stå till svars för det också... där ute i det dagliga livet. Skulle vilja skriva böcker, reportage... Det är typiskt att man alltid varit för feg för att våga... Journalist...Författare... Men nu iallafall Bloggare!
Målet är att blogga mer och om viktiga saker. Saker som familjen, min träning, vardagen, festligheter, saker som berör, roliga saker... och om mat!
Där har vi drömmen...

Nu har jag kommit i kontakt med tourn.se!
Mycket spännande!
Tourn.se är en tjänst som sammanför företag och bloggare. Det innebär en tjänst där bloggare kan tjäna pengar med samarbeten tillsammans med företag, som man själv väljer.
Visst låter det bra!
Värt att prova tycker jag! Och så är jag ett steg på väg mot mitt drömmål!
Och ni kan se fram mot spännande recensioner och kanske någon tävling framöver.
Vad sägs om det??
:)

Hello Kongo!

Idag sålde vi Kian... Äntligen!

Vi firade med ett besök på O'learys och mumsade i oss klabbuga ribs. Gött var det! Mannen min satt tyst en stund, stirrade ner i bordet...

Och utbrast sedan:

"-Den här bordsduken kan man använda till en sån där julgransmatta som Ernst gjorde. Synd att vi inte har någon riktig gran.."

Ja... Vad säger man?

Han fick mig tyst i allafalll, i några minuter innan jag började gapskratta! Ett sånt uttryck från mannen hör man verkligen inte varje dag... Trodde inte ens att han tittade på Ernst...

Efter maten tog vi oss an Hobbit 3

Som den Tolkiennörd som jag är så skulle jag kunna skriva en hel uppsats om filmen... Men who cares liksom.

På vägen hem hämtade vi upp ytterligare ett paket på posten med grejor till partyt!

Ny blir det pysselverkstad hela veckan för att få till det bästa Minecraft-partyt evva!!

Kan knappt hålla mig! Ääääääälskar ju att hålla på! Men måste bara ta tag i lite skolarbete först... Tröööööökigt!

Vad är det för nått grönt?

Förberedelserna har börjat..,

En vecka kvar!

Nu har vi provbakat botten till tårtan. Gissa om det var spännande att blanda alla färger i smeten!

Typiska Mincraft-färger...

Svart, grönt och så lite blått.

Bråk-Åke tyckte det var roligt med...

Vilket kladdande det blev...

Men kul hade vi!

Det blivande födelsedagsbarnet kom hem från kompis och var inte alls lika imponerad som mamman hade förväntat sig... Men vad hade jag trott??

Vi använda en rund form, men givitvis blir ju tårtan fyrkantig på kalaset ju...

Fattar ju till och med jag ju hur viktigt det är!

Jag tyckte ändå det blev lite häftigt!

Eller vad tycker ni?

Nu ska vi testa att göra diamanter...

Wish me luck! ;)

Trodde det var rynkkrämens fel!

Man skulle kunna tro och tycka att det är ju vackert! Så juligt och stämningsfullt.

Dofterna och färgerna.

I bloggar, i tidningar och hos Ernst på TV ser man dem...

Julblommorna och granriset...

Julstjärnor, hyacinter, tazetter och granris i kruka i skenet av de stämningsfulla juleljusen.

Eller hur !!

Men se, så är det inte!

Värsta allergibomben är vad det är!

Här trodde man att vår o sommar var allergiernas högtid.

Så är det inte!

Nu åker skiten ut!

Länge leve PLASTGRANEN!

Den är här nu!

December...

Jo vi är redo. Frågan är om december är redo...
Verkar inte så...

Igår bakades det pepparkakor, minsann...


Degen, så traditionsenligt gjord av husbandet. Det finns ingenting som han tar på så mycket allvar som sin pepparkaksdeg.

En del stoppade hellre degen i örat...
Andra åt deg så att de fick magknip...
Ja allt som hör pepparkaksbaket till.
Men det blev inget pepparkakshus denna gång.
Vi kom liksom inte överens om vad och hur det skulle se ut...

Någon röstade på detta:


En annan på detta:


och jag på det här:


Så vad tycker ni...